Do You Do You Dig Destruction

Turbonegro levererar alltid alltså.

Förresten...

...idag har jag deklarerat. Fattar inte vad man ska ha Bank-ID't till. Borde ju räcka om man använda bankdosan. Här är det ju ändå bara en simpel kod. Men men. Pengar till midsommar är aldrig fel.

Och jag glömde det viktigaste. Grattis till Frida som fött en dotter på 3152gr och 48 cm igår!
(än så länge utan namn tror jag, men jag kallar henne Tess)
"Världens sötaste", inte helt oväntat :)

Nu funderar som jag bäst på vilka chips som ska få äran att bli kvällens chips.

Voff! Voff!

Darren Hayman var ungefär hälften så bra som i Emmaboda. Vilket innebär väldigt bra.
Saknade en del låtar bara. Och inte fick jag köpa en t-shirt efter heller, fanns bara kvar i dvärgstorlek för tjejer. Darren sa att han hade spelat i Spanien ett par dagar innan och att folket där var för tjocka och stora därav det dåliga utbudet på storlekar bland de t-shirt han hade med hit. Det var för övrigt ren tur att vi hann se Darren, jag hade fåttt för mig att det var på Debaser Medis och om inte Bill hade ringt och frågat om kvällens utbud av klubbar (jag kollade Debasers hemsida) så hade jag betalt 135 spänn och sen fått se Kristoffer Åström gå på scenen. Det hade ju varit halvpepp.

Igår födelsedagsgfest hos Alina som var hemskt trevlig. Inte helt oväntat många bekanta ansikten. Hennes nya lägenhet var fin. Igår hjälpte jag även Felix att flytta på dagen, hans lägenhet kommer också bli nice när han fått lite ordning.

Imorgon funderar jag på att leta upp en brasa, det kunde faktiskt vara lite skoj. Bara jag hinner innan Johan Borgert 21.30 så...

För vi har tagit studenten

Då har man spelat skivor  för för tjejer och killar som är fulla för studentens skull. Det blev rätt spännande, vi kom dit runt elva. då spelade svenne-banan-djn dunka dunka-trancehitsen (typ Boten Anna, Arvingarna och bög-Magnus Carlsson) så vi var rätt nervös att vi skulle tömma dansgolvet och bli stenade typ. 
Men det löste sig. Vi fick bra dansgolv. Blev rätt skoj.
Läste Aftonbladet och missade kanske inte så mycket Kirsten Dunst igår. hon var trött.
Men hon gillar Jens Lekman, det är stort.
Ikväll är det Darren Hayman, är det typ hälften så bra som i Emmaboda i somras så blir det en oförglömlig kväll.

Jag antar att de bara vill ragga?

The Jesus & Mary Chain are reportedly set to team up with
Scarlett Johansson for a special show.

Following rumors they would have a special guest on their U.S. tour dates, the Hollywood actress will sing back up on their Coachella warm-up date in Pomona, California on April 26.

It is not known if the collaboration will be a one off or will be repeated, reports music blog Cat Dirt Sez, although with the gig happening so close to the festival, if the collaboration goes ahead it could easily be repeated for the event.

Fast Sometimes always skulle nog låta bra med Scarlett. Jag gillar hennes röst.

Jordgubbsdvärgar

För övrigt kul att den där nya planeten som hade jordlikt klimat cirkulerade kring en röd dvärg. Jag vill också cirkulera kring en röd dvärg. När jag får barn, om de blir korta, så kommer det ju bli röda dvärgar. Då jävlar ska det cirkuleras!

Kakakim

Igår var en rätt fantastisk trestegraket i fotboll.
Först spelade jag, Niclas och Alex fotboll själva. Jag vet inte om det är för att det fortfarande är i början av säsongen/sommaren men inte en enda jävla boll kom dit man tänkte. Och konditionen är inte vad den borde vara. Men skoj var det. 2.8:or och fotboll är fan livet.

Sedan derby som lyckligtvis gick AIKs väg.

Efter derbyt så fick man se den riktigt riktiga fotbollen. Manchester United - Milan. Herrejävlar vad spännande. Rooney var bitvis fantastisk. Så även Giggs.

Och Kaka också för den delen. För övrigt så planerar jag att bli indiebandsmanager om sisådär 5-7 år. Då ska jag starta ett pojkindieband med avdankade fotbollsstjärnor. Källström ska givetvis spela bas. Eller så slänger jag in Giggs som Guigsy?

Nu bär det av mot Pet Sounds där Shout Out Louds spelar. Sen några öl med Jazzi innan jag drar till The Mary Onettes releasefest på landet. Och det är typ 21 grader, bra dag.

Singö

I lördags förmiddag åkte jag längre än jag någonsin åkt förut. Med SL åtminstone. 2.30 ut till Singö. Jag tog för givet att jag skulle få åka bussen till Norrtälje helt själv. En helgförmiddag ut till slutet av Stockholms Län as we know it liksom. Men tji fick jag. Fullproppad bussjävel. Tur jag hade med mig en bok. Singö var soft. Jag gillar när man bor fem meter ifrån en skylt där det står "Här upphör allmän väg", det känns så bob hund.
Blev nästan rädd när jag började närma mig, vattnet var typ svart som en nyasfalterad motorväg. 
Och jag som är lite rädd för vatten. Allt kändes lite för Day After Tomorrow.
Men det löste sig. Solsken och blåst blev det till slut.
Fint hus. Mycket grill. Fotboll på teve (snygg Oasis-flagga på DIF-läktaren!). Luftgevär.
Skönt idag när man kom hem till civilisationen och det ösregnar. Då visste jag att jag valde rätt.
Roligast av allt är att det finns en ö någon kilometer ifrån som heter Svartklubben.
Där skulle man verkligen starta svartklubb alltså. Ålandsinsmugglad öl och inte många att störa.
Förresten heter Fibes Oh Fibes nya singel The Last Party, den var okej. Copycats.

Northern Uproar igen

Jippi, fick en myspace kommentar från Northern Uproar nu. Äntligen lite info!

Hey Jonas!

Hows it going man?

yeah the rough boys are back in town!
The new album 'stand and fight' is finished and sent for pressing, there will be a lot of infor going on the myspace over the next coupla weeks, you will be able to download from itunes or get it mail order from the record company.

did you now that swede is my favourite veg? my brain is also made of it acording to some ;-)

take it easy......

En klassiker

Andreas la upp den här sidan på text-tv för några år sedan.

MODEraterna

Idag är den dagen då finanstminstern får sina 15 minuter i rampljuset. Och man tänker att Anders Borg kanske åtminstone kunde kollat en snabbis i spegeln innan han gick hemifrån? Hästsvans, sunkiga glasögon och skinnpaj känns inte helt okej. Resten året jobbar han i skymundan och jag skiter fullständigt i vad han har på sig, men denna enda dag kanske han kunde klippt sig (eller iallafall tagit på sig en keps) samt dragit på sig en hyffsad kavaj. Å andra sidan, om man kollar på hur politiker ser ut så verkar det nästan vara ett medvetet val att se så tråkiga och fula ut som det bara är fysikt möjligt. Jag vet inte om de tror att vi, folket, tar dem mer på allvar i så fall. Kanske gör vi det. Jag vill ju knappast ha politiker som ser ut som Bono men en kompromiss vore att föredra, allt behöver ju inte vara ytterligheter. Gärna skjorta och slips men i lite mer smakfulla färger och former, och en kavaj på det. Funkar utmärkt. Men det kan man väl drömma om. Å andra sidan är namnet Moderaterna endast en bokstav ifrån mode-ratarna, så allt är väl i sin ordning.

Citygolf

Fuck. Kollade SMHI, ska bli kallt och regn hela veckan. Tur man hann vara ute mycket nu i helgen iallafall. Till och med bränna mig lite i nacken. I lördags satt vi på Skinnerviksberget, och Olle och jag började snacka Dinosaur Jr (mest för att jag förut någon gång sagt att jag tyckte att Olle sjöng som en svensk J Mascis) och vi blev jävligt peppade på lite citygolf a la Feel The Pain-videon. Storslagna planer hade vi. Utgå från Kungsholmen och ta sig runt hela vägen till Tanto, alternativt spela oss från Fridhemsplan till Råsunda i och med AIK - Hammarby (skulle kanske inte vara helt populärt att komma dit med ett golfset kanske?). Men nu är det måndag och man tänker efter lite mer, och inser att vi nog skulle ha lyckats krossa ett fönster eller en bil, alternativt sänkt en City-utdelare, och det redan efter tio meter. Bättre i teorin än i praktiken med andra ord. Men det vore jävligt skoj. Kanske med någon form av mjukare boll?

Probably the best beer in the world...ever!

Om man nu kan ha ett favoritöl trots att man bara druckit det en gång, då är mitt Judas. Bästa namnet och snyggaste flaskan. Min enda Judas hittills är när Frida fixade hem en flaska, två månader för gammal, inköpt på Ryskt maffiahak, från Irland. Systembolaget slutade med Judas redan 2001 på grund av för dålig försäljning. Men så i lördags så ringer Felix och säger att han sitter på Duval på Vasagatan, och att de har Judas där. Så nu har jag ett nytt stammishak. Vi ses där!

Nu...

Medelhavsvärme! Piccolo-pizza! Ljummen öl! Tetravin! Jazzi! Fredag! Mot Tanto!
(dock utan bandare/iPod etc...)

The Libertines, tillbaka?!

Saxar det här från NME.

The Libertines reunite at Hackney gig
Pete and Carl play 13 Libertines classics

The Libertines reunited tonight (April 12) onstage in London.Pete Doherty and Carl Barat played 13 songs at the second of Doherty's An Evening With Pete Doherty gigs at the Hackney Empire.During the second half of the show Doherty teased the audience by saying: "You've been waiting for this moment. Ladies and gentlemen Mr Carlos Barat...only joking! What do you expect for 25 quid?"Then Barat bounded on stage, wearing a Dior Homme suit and a trilby. The duo played 13 Libertines classics including 'What Katie Did' and 'Time For Heroes'. They whispered and hugged each other in between songs, while during their cover of Mama Cass With The Mamas & The Papas' 'Dream A Little Dream' Barat performed a little tap dancing routine. The duo played song 'Albion', with Barat joining in on vocals. The song was originally considered for The Libertines but was included on Babyshambles album 'Down In Albion'.Returning for a quick encore, the pair played 'The Delaney', left the stage and then re-emerged triumphantly holding each others hands in the air.However the reunion continued outside the back of the venue.After the show fans shot round to the venue's dressing room windows and managed to convince the pair to reappear.Appropriately enough Doherty and Barat performed an impromptu version of 'Can't Stand Me Now' for the mass of fans, while Doherty's girlfriend Kate Moss watched on.Prior to Barat taking to the stage for the reunion, Doherty played a number of songs solo and with guest Alan Wass and Bert Jansch including 'Killamangiro' and 'Cyclops'. The reunited Libertines played:'What A Waster''Death On The Stairs''The Good Old Days''What Katie Did''Dilly Boys''Seven Deadly Sins''France''Tell The King''Don't Look Back Into The Sun''Dream A Little Dream Of Me''Time For Heroes''Albion''The Delaney'For a blow by blow account of the gig go to our special blog, complete with video clips of the historic night. Plus send in your photos, videos and gig reviews from the night to news@nme.com with Pete as the subject and we will publish the best.Meanwhile you can read about Doherty's first solo show at Hackney Empire a night earlier (April 11) on NME.COM now.

Enkät

Fick en bloggutmaning av Gurkbasurken:

Tio första

Första bästa kompis: Olof kanske. Eller en snubbe på dagis, han kanske hette Johan. Enligt SCB var det ett vanligt namn då iallafall.
Första bil: En radiostyrd. Annars någon av pappas femtio Citroen.
Första kärlek: Hmm, det var en tjej i tvåan. Minns ej namnet. Sofia kanske.
Första husdjur: Hoppande bönor antar jag. Kul att lägga på lampan så de hoppade.
Första semester: Utomlands, förmodligen bila ner genom Europa mot Frankrike. I sverige, kanske Gotland..
Första jobb: Dela ut reklam (och lyssna på Red House Painters-bootlegs i freestylen)
Första köpta skiva: Troll – Jimmy Dean 7” vinyl.
Första riktiga kärlek: Roxette.
Första piercing: Hade en förmåga att råka trampa på häftstift i lågstadiet.
Första konsert: Kjell Höglund någonstans i norra Sverige kanske.

Nio senaste

Senaste alkoholdrycken: Öl på biljardhallen i söndags..
Senaste bilfärd: Hem från påskmiddagen i Västerhaninge i lördags.
Senaste filmen du såg: Filmer är så långa. På lokal: Daft Punk’s Electroma.
Senaste ringda telefonsamtal: Brorsan.
Senaste bubbelbadet: Spillde läsk hemma i helgen.
Senaste spelade cd: Aretha Franklin – Greatest Hits vol 2..
Senaste kyss: En dryg vecka sen. Inte alltför seriös.
Senaste gången du grät: Ingen aning. Har knappt haft råd med lök senaste tiden.
Senaste måltiden: Findus. Järpar med Rösti.

Åtta har du nånsin

Dejtat en av dina bästa kompisar: Tror inte.
Blivit raggad på av bra kompis flickvän/pojkvän: Ja.
Blivit kär vid första ögonkastet: Ja, rätt så.
Fastnat med blicken i någons urringning: På tjejer, ja.
Fått ditt hjärta krossat: Ja, och tummen.
Sagt att du älskar någon utan att mena det: Inte oftare än jag sagt att en låt är världens bästa.
Haft ett one night stand: Ja.
Busringt till någon: Ja.

Sju saker du har på dig just nu

1. Lee-jeans
2. Levis-Linne
3. Boxers, märke okänt
4. Bruna strumpor
5. Dunlop-skor
6. Nycklar
7. Fred Perry-tröja.

Sex saker du gjort idag

1. ”Jobbat”
2. Druckit kaffe
3. Läst skivrecensioner.
4. Myspace:at, msn:at och mailat
5. Tittat drömmande ut mot solen.
6. Läst Svart Blogg.

Fem favoritsaker utan rangordning

1. Pengar
2. Kreditkort
3. Öl
4. Tjejer
5. Daft Punk

Fyra personer du kan berätta allt för

Jag har bara en spegel.

Tre val

Blått eller rött? Rött
Sommar eller vinter? Om det inte är minus fem och sol som gnistrar i snön, sommar.
Choklad eller chips? Chips, lätt.

Två saker att göra innan du dör

1. Vara döende
2. Få höra Chinese Democrazy.

En sak du ångrar

Att jag började på den här enkäten.

Antar att högst två av tre läser min blogg men jag skickar vidare utmaningen till Alex, Aslan och...Plura!

Man United - Roma

7 jävla 1. Spännande match. Not! 

Men rolig.

Popjustice

Undrar vad som hänt med popjustice.com? Jag har våldsam abstinens men möts bara av lite kryptiska meddelanden. "Ahem" eller "In case you are wondering, it is a problem with YOUR computer and not with the Popjustice website", "Our robot is having a fiddle." Bara att hoppas det är en stor uppdatering på gång. Eller liknande. Hur ska jag annars hålla koll på vad som händer i Girls Aloud-, Sophie Ellis-Bextor- och Lorraine-världen?

Sportbladet nya målservice Zoom är rätt skoj. Men det kan faktiskt bli för mycket information. Det räcker gott med resultat och kommentarer. Hur långt folk springer känns måttligt intressant.

Till helgen ska det bli sommar sägs det. Någon som är pepp på att bolla lite?

Påsk, etc

Då var påskhelgen slut. Jag hann med en del iallafall.

Torsdag: Somnade halv tio.
Fredag: BP - Djurgården på ett svinkallt Råsunda. Jennys födelsedagsförfest, Snottys, Debaser Medis. Rätt soft kväll.
Lördag: Påskmiddag i Haninge. Två öl på Embargo med Agge och Sebbe.
Söndag: Omgiven av fyllon. Micke Persbrandt på Ramblas och Frank Andersson på biljardhallen.
Måndag: AIK - Kalmar på ett lite varmare Råsunda. Guitar Hero hos Kim.

I Aftonbladet idag kan man läsa att Kirsten Dunst är lite av en hippie innerst inne ändå.
http://www.aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,1042085,00.html

Och här kan man läsa att Johnny Borrell har dumpat Kirre, så jag har en chans.
http://gossip.commongate.com/post/BORELL_DUMPS_DUNST

Slutligen så har amerikanska The Learning Channel just börjat sända en realitysåpa som heter Little People Big World. Om dvärgar/småväxta/pysslingar  givetvis. Känns väl sådär. Men långtråkig lär den ju knappast vara.

Kirsten Dunst

I samband med lanseringen av Spiderman 3 kommer Kirsten Dunst vara i Stockholm. Jag kommer alltså vara typ kilometer ifrån henne, eller i bästa fall meter. Måste ta på mig mina finaste kläder och komma på den ultimata raggningsrepliken (eller räcker det kanske med att snacka lite Jesus & Mary Chain med henne?) så ska jag nog kunna bräcka Razorlight-Johnny. Det kanske räcker med att jag berättar för henne att på svenska är henne namn ett anagram för kristen stund?

Det borde vara värt en puss på kinden iallafall.

Eller två.

Let loose and wild again!

OM DET HÄR STÄMMER SÅ DÖÖÖÖÖÖR JAG

In 2004 Meya, and original lead guitarist Fletcher, returned to the live circuit under the Northern Uproar name, with two shows in the Manchester area, performing new tracks and classic Northern Uproar songs. A reunion was mooted but nothing emerged in 2005. The band officially reformed in 2006 with Leon, Jeff and Leon's cousin, Noel, on drums. A new album 'Stand and Fight' is due for release on 16 April 2007 on the independent label 'Tiny Rebel' with a full UK tour to follow. A successful album launch gig was held on 14 March 2007 at Manchester Academy 3 showcasing new songs from 'Stand and Fight' and some classic Uproar tunes.

Den nya versionen av Town låter som om ingenting har hänt (postitivt!) och nya låten That Feelin' är smått fantastisk! Dock, jag har googlat som ett mähä efter skivbolaget Tiny Rebel utan resultat. Det är en så sjukt konstigt känsla att inte hitta saker på internet. Åh, jag minns för rätt många år sedan när Anton och jag var väldigt nära att åka till Manchester 
bara för att leta upp Leon Meya (vi hade hört att han var brevbärare). Bara sitta och vänta längs hans postrunda och fråga om de inte kunde återförenas. Så mycket älskar jag det här bandet.

Här är en halvpubertal text jag skrev om dem på RSIS 1998-nångång.

TUFFASTE POJKARNA I STAN

Slynglar. Tittar man på omslaget till debutsingeln Rollercoaster så ser man inte fyra sextonåriga pojkar. Man ser fyra nedkammade luggar, fyra sammanbitna ansikten, man ser fyra rockstjärnor. Fyra killar som ser så enormt hårda ut som bara brittiska rockband och Thomas Bangalter kan göra. Omslaget är i svartvitt och inte helt olik den bild av Daft Punk som tidningen Pop brukar använda där de bara står och bara ser tuffast ut. Och visst är väl Daft Punk kanske dansmusikens svar på Northern Uproar. Thomas Bangalter är ju faktiskt den stjärna Northern Uproars sångare Leon Meya aldrig fick bli.

Men varför? Northern Uproar var i och för sig kanske inte världens mest originella band. Gitarristen Paul Kelly ville vara John Squire och har i intervjuer sagt att han lyssnade på The Seahorses mer för att John Squire var med än för hur de egentligen lät och sånt får man ju knappast nån stilpoäng för. Vem Leon Meya ville vara vet jag inte riktigt men att han ville vara tuffast i stan räcker liksom gått och väl. Bara namnen Leon Meya och Paul Kelly är så oerhört rock´n´roll så man tapper andan.

"There´s always more, a little bit further, it never ends" - Jack Kerouac

Det stod ju klart redan efter de första sekunderna av "Rollercoaster" att Northern Uproar var lite mer än alla andra, att de ville lite mer än alla andra.
"From A Window" var nästa singel och lämnade alla som tvivlat när de hört "Rollercoaster" helt stumma. Om inte introt i den här låten får dig att vilja spela luftgitarr är någonting väldigt, väldigt fel.

Den självbetitlade debuten, producerad av självaste James Dean Bradfield, var kanske lite ojämn och balladerna var mer luftslott än låtar men vad gjorde det? Det var ju de snabba partyrökarna man ville åt. Northern Uproars låtar lät ju inte som någonting annat. Paul Kelly körade och lät som Stone Roses-trummisen Reni gjorde i "All Across the Sands". Det var refränger som instinktivt fick en att sträcka upp ena handen i luften och ta tag i närmsta öl med den andra. Det största ögonblicket var Livin´ It Up och det är faktiskt en låt jag fortfarande har med på i stort sett alla blandband jag spelar in. Den har för övrigt ett intro som, i nån millisekund, är identiskt med introt till Madonnas "Material Girl".

"I dont care" - From A Window

Sommaren 1996 var det Lollipops sista kväll. Lida hade börjat lugna ner sig och klockan var nog närmare tre på natten. Det var sådär mysigt som det bara kan vara den sista natten på en festival, det var varmt och jag stod längst fram vid den näst största scenen och bara väntade. Plötsligt kommer trummisen Keith Chadwick in, sätter sig bakom trummorna och gör ett fem-minuters trummintro! Så får man ju inte göra, värsta Stone Roses-fasonerna liksom. Hade de bara varit lite äldre hade jag hatat det men för den här gången fick de komma undan med att de inte ens var myndiga och kanske inte riktigt förstod vad de höll på med. Lite sådär lagom ofrivilligt imponerad av konsertens inledning ser jag sen de resterande tre medlemmarna glida ut på scenen med armarna i luften som om de tog emot värsta ovationerna. Det gjorde de förstås inte, lite spridda applåder var allt som hördes. De spelar sitt set och jag tyckte, just då i den milda sommarnatten, att det är det bästa jag sett. Paul Kelly gjorde gitarrposer man inte trodde var möjliga och Leon Meya sträckte, precis som jag, upp handen i varenda refräng. När jag gick ifrån konserten var plötsligt alla flickor lite vackrare och det kändes som om de alla tittade på mig, jag kände mig som en stjärna. Jag var ju lika gammal som Leon liksom.

Våren 1997 var det dags för en ny singel, "Anyway You Look". Omslaget var inte riktigt lika stilenligt som de brukade vara men låten. Det var blås och det var svängigare än något de nånsin gjort tidigare. Gitarrerna var inte riktigt lika framträdande som förut och nu lät de helt plötsligt som Dexys Midnight Runners och som jag älskade det. Sen kom fullängdaren "Yesterday, Tomorrow, Today" och Leon Meya hade fått längre, lockigare hår såg inte riktigt lika tuff ut längre, Keith Chadwick hade fått en söt liten son som han villigt poserade med i innerkonvolutet, Northern Uproar hade mognat och det märktes inte minst i texterna. Steget från debutens "I´m A Rough Boy" till denna skivas "I´m Just A Simple Man" är kanske inte jättelångt egentligen men texterna som helheter var mycket mognare den här gången.

"Put yourself in my shoes, make yourself a target for my cynical views"
- I´m Coming Undone

Vackraste ögonblicket kom dock först i och med "On My mind". Precis som alla andra klassiker är den såklart undangömd som en b-sida men vad gör det? Tar man sig tid och letar så är ögonblicket när man hör den för första gången värt vad nästan vad som helst. Låten är nästan helt akustisk och är, såklart, en kärleksförklaring till just den där flickan. Leon jämställer henne med naturens alla element, berättar att regnbågens ände hittar man vid hennes fötter och att hon är den tid och plats där han vill vara. Den är patetisk och poetisk, precis som allt som handlar om kärlek borde vara. Låten är som sagt nästan helt akustisk men den blir aldrig tråkig, den har ju ett körarrangemang som Take That skulle ha dödat för. Körerna är helt och hållet Leons och han framstår ju mer man tänker på det som det musikaliska geniet i bandet. Utan honom hade inte Northern Uproar låtit som en blandning mellan Beach Boys och Ramones.

Vad som händer med Northern Uproar i dagsläget verkar vara ganska oklart. Heavenly har tydligen sparkat dem och de har för tillfället alltså inget skivkontrakt. Vad som gör att alla bra band blir utan skivkontrakt medan Catatonia får släppa singel efter singel kan man ju liksom ägna åtskilliga spaltmetrar åt så det ska jag inte göra här men tänk på Northern Uproar nästa gång ni köper en skiva med något halvdant brittiskt popband (Cast, Gene, Stereophonics) så kan jag ju inte göra mer än att hoppas att ni i alla fall får lite dåligt samvete. Northern Uproar är ett band som får dig att vilja starta egna tuffa band och det är skäl nog att gilla dem. De behöver dig, tänk på det.